I kväll är det Speedwaypremiär. Dackarna kör mot Hammarby i Stockholm. Fredrik Lindgren, 27 år, ska visa vägen både på och utanför banan i årets upplaga av Dackarna.
Du går in på din sjunde säsong i Dackarna - hur kommer det sig att du blivit kvar så länge?
– Det har fungerat bra här hela tiden. Klubben är proffessionell att arbeta med och jag gillar folket här. Inte bara jag utan mina mekaniker blir bra behandlade och det är många små saker som gör att man trivs i det stora hela.
Det är inte samma stjärnstatus på årets trupp - hur ser du på laget?
– Även om Darcy Ward, Michael Jepsen Jensen och Patryk Dudek är unga så har de etablerat sig på en hög nivå tidigt, de är grymma talanger allihopa. De har erfarenhet som för många andra tar längre tid att bygga upp. Jag är inte orolig för dem, det är väl bakom där som det känns mer osäkert.
Du är ny lagkapten hur kommer du arbeta inom laget?
– Jag vill se att vi paråker och kör som ett lag. Det är något jag kan sakna en del i dagens speedway. Många har fokus på bara sitt eget men vi ska jobba tillsammans och det försöker jag forma killarna till.
Du är klart äldst i laget och ska visa vägen både på och utanför banan - vad har du för krav på dig själv?
– Jag vill se sju gubbar som kör för varann. För att bli framgångsrika behöver vi ha ett helt lag som levererar. Det går inte förlita sig på samma förare vecka efter vecka utan alla måste leverera och alla måste kunna få falla igenom någon gång.
Ni kör mot varandra ena dagen och i samma lag nästa dag - hur bygger man en lagkänsla då?
– Det är inte som i ett fotboll- eller hockeylag där man tränar tillsammans varje dag, duschar tillsammans och i princip umgås 24 timmar varje dag. Jag tror det handlar mycket om att respektera varandra. När vi väl kör tillsammans gör man allt för varandra. Det finns väl egentligen inget trick för att skapa lagkänsla. Alla tror att om man skrattar och är glada så är lagkänslan jättebra, men för mig handlar det om att man ger det där lilla extra för personen bredvid dig.
Du och Andreas Jonsson har varit ett radarpar i Dackarna i många år - hur mycket kommer ni sakna honom?
– Givetvis kan det bli tufft i vissa situationer. Han var en stöttepelare och en ledare inom laget som alltid tog bra med poäng. Men nu ser vi bara framåt och det finns en hel del nya potentiella radarpartners.
Vad säger du om din egen säsongsinledning?
– Det har varit en tuff start. Det funkade ganska bra i Nya Zeeland sen när jag kom tillbaka till Europa testade jag mycket motorer och la ner mycket tid på det i Polen. Det blev en del snurr i skallen och helt fel i Bydgoszcz. Nu ska jag gå tillbaka till basic, saker som jag vet fungerar.
Du har varit en talang länge, men hur ska du göra för att ta det där sista klivet?
– Det har tagit längre tid än jag trott. Darcy Ward till exempel går in och levererar direkt i världseliten och vissa har större talang än andra. Jag måste kanske kämpa mer än vissa andra.
Men VM-guld är fortfarande drömmen?
– Jag ser det inte som någon dröm utan som en målsättning.
Vad är din målsättning med Dackarna i år?
– Först och främst ska vi ta oss till slutspel. Om vi slutar etta eller sexa i elitserien är inte det viktigaste. Vi har stor potential i laget och tar vi oss bara till slutspel kan vi förhoppningsvis toppa formen där. Jag tror vi kan växa efterhand i år. Det är viktigt med en bra start och få en trygghet. Det kan lätt bli panik i den här klubben om det inte går som de tänkt sig i inledningen.