En av flera i samma situation.
Rasmus Djerf får inte bli en i mängden.
– Det känns som jag börjar hitta tillbaka, säger 21-åringen.
När Nybro Vikings gick på is i augusti stod speakern Glenn Adolfsson för presentationen av spelarna. Efter ett tag kändes det som att han hade hakat upp sig.
Det var väldigt många unga spelare som efter något eller några lite tyngre år skulle ta nästa steg, som man hoppades skulle få sitt stora genombrott.
Rasmus Djerf är en av dem.
En som föreningen verkligen hoppas på.
– Jag är inte nöjd med förra säsongen, jag fick ett try out-kontrakt med Oskarshamn men blev utlånad till Mörrum. Där fick jag varken chansen i powerplay, boxplay eller spel fem mot fem. Efter jul fick jag spela mer, men hade inget självförtroende direkt. Det var inte så att man gick in och dominerade, säger Rasmus Djerf.
Vikings hoppas mycket på dig nu?
– Jag känner ingen press och det har de sagt att jag inte ska göra heller. Men de skulle väl samtidigt inte tycka att det vore dåligt om jag gör en del poäng. Det är ett mål jag har, att bidra offensivt, men om jag inte gör massa poäng får jag se till att bidra med annat.
Djerf är det perfekta exemplet på hur oglamoröst livet som spelare i hockeyettan kan vara. 21-åringen ställer klockan på 05.20, häller i sig en "hockeyvisp" som låter allt annat än gourmet-aktig, pendlar in till jobbet som elektriker i Kalmar och hastar tillbaka så han är redo för träning 17.00.
– Jag börjar jobbet halv sju och försöker jobba in en halvtimme varje dag så jag kan gå lite tidigare när vi har matcher. Efter träningen måste jag hem och laga mat och fixa matlåda till nästa dag. Sedan finns det inte mycket mer för mig, om jag ska jobba och spela hockey.
Det låter så där?
– Det kan vara tunt nu när man går upp innan solen. Men jag har precis slutat min elektrikerutbildning, och tänkte att "börjar jag inte jobba i år så vill ingen anställa mig sen". Jag satsar fortfarande på hockeyn och än så länge fungerar det att kombinera.
Vad krävs för att du ska ta det där steget i år?
– Jag behöver sätta mina lägen och hitta en jämnhet, inte dippa så mycket. Hur man gör det? Ja, det är väl att komma fokuserad varje dag och att vara självkritisk så man förstår när man måste upp igen, säger Rasmus Djerf.